Ödmjukhet inför livet
För sig själv eller andra
När det går bra i livet och allt går på räls,så kan man ta det för givet.Att det alltid skall gå så rätt.Att man är så bra och inget kan ge vika.
Jag har vart där,inget kan slå ned mig.Har kommit på mina sanningar och min väg är så rätt,rak och lätt.
Men för mig är inte livet så.
Från början i mina föreläsningar dansade jag fram på rosa moln.och när jag hade vart nykter i maten,trodde jag aldrig att något skulle få mig att överäta igen.
Jag har mina dagar som går i ångestens tecken.Jag har ingen garanti att jag inte skall falla så där riktigt illa i livet igen.
Har haft en tid när maten strulat.
Jag har funnit ödmjukheten till livet mig själv och andra.
Förstår livet på ett annat sätt och är idag mer förstående och förlåtande.
Det känns skönt in i hjärtat????????????
Det är livet som pågår och jag följer med upp och ned hit och dit.I solsken och åska och känner sådan tacksamhet att ni alla finns
Att jag inte är ensam på livets stig????