I dessa tider kan jag känna mig liten.
Liten och rädd.
Orolig för nuet och framtiden.
Det ruckades på mina vanliga rutiner.
Förstod att jag behövde fortsätta med mina dagliga behov.
Sömn, mat, arbete, vila och planera nästa dag.
Det går bra, bättre.
En dag i taget.
Vara ute mycket.Många promenader.
En till strategi är att bada ute, ger mig kraft och ett lugn.
Det jag kan påverka, får jag försöka hålla i.
Det andra stora får jag försöka leva med, så gott det går.
Fast det ibland är väldigt svårt.
