
Redan som liten blir vi ipumpade hur vi skall se ut.
Tänker på de tidningar jag läste som ung..Starlet mitt livs novell.Sen när man inte såg ut som de där modedockorna.jag trodde jag var fel.Kände att mina lår var tjocka,tjockare än de var.
Min mage var degig och klumpig inte ok.
Denna stora hemska kroppsfixering,som fortfarande bor i mig ibland.
Borde jag inte förstora brösten,träna min mage,göra rumpan hård.
Det är många som inte förstår att det sitter inte i kroppen.
Jag ser vackert i alla.Det finns ingen som är ful.
Vi behöver inte gömma oss bakom masker å märkeskläder.
Vi får finnas precis som vi är och i den form vi är skapta i.
Vi behöver inte göra om oss.
Vi kan va sunda och ta hand om oss.
Älskade mig som tonåring.Hade rufsigt kort hår och var utan smink.jag gjorde inte som alla andra.Jag hade min egen stil.Ville vara mig själv.
Idag åker mascaran på och visst tycker jag om att klä mig fint
Men jag har fortfarande min egen stil,använder de kläder jag känner för dagen och behöver inte sminka mig varje dag ochgömma ärren på hakan.
Jag önskar jag kunde berätta för var och en.Var er själva och acceptera den du är.
Skit i modetidningarna och de omöjliga kropparna.
När du mår bra inombords och tycker om dig själv så lyser du som solen
Och blir vacker hur som helst????