Det där med livet,vad är det för någonting.
Jag ser det som en resa,livet ut.
Vi upptäcker saker och får uppleva,både sådant som gör ont och som är fint.
Vi bär på saker som behöver arbetas med.
Vissa stunder blir jag lite matt.
Precis när jag löst någonting,så dyker något nytt upp som jag behöver kasta upp i luften,bearbeta och ta hand om.
Vi kan inte lösa allting på en gång.
En liten sak i taget,andas mellan varven.
Vissa saker känner jag igen.Ändå är det så svårt och hårt då jag är i något problem,att just den saken också kan bli bättre,bara jag härdar ut.
Ett garnnystan med många snören,ibland är det bara ett ända trassel.
Tålamod och tillit behöver bli min vän.
Så blir snöret utan trassel
Och jag kan känna glädje igen????