Det är bara åtta dagar kvar på mitt arbete.
Det känns…
Har inte riktigt förstått hur det kommer att kännas.
Tror jag kommer gråta många tårar,känna sorg fast jag ändå är glad.
Så mycket kärlek finns på denna plats,bland alla barn och kollegor.
Tur att jag skall bli vikarie????
Det är alltid tryggt att vara där man är,där vet man vad man har.
Att ta ett skutt utåt vet man inte vad man får.
Men tror det blir bra☺
Imorse väcktes jag av min kära kl halv fem,han kom till mig med ett glas fullt av kaffe.å vad han e snäll.
Vi mötte morgonen på balkongen under filten.
Jag reste långt tillbaks i tiden.
Tror jag gick i femte klass,en tidig maj morgon gick jag på vår gata Malmstigen i Åkersberga.Jag skulle på utflykt med klassen.Hade matsäck i väskan.Goda mackor och festis att dricka.Solen steg upp på himlen.luften var klar.Blommorna doftade och jag mådde bra.
Samma klara luft denna morgon.Med goda dofter och fåglar som sjöng.Men istället för matsäck hade jag min älskling som satt bredvid och förgyllde min dag????????????????????