En liten flicka gråter,hon är bara 10 år.
Hon sitter i en hög på badrumsgolvet,lutar huvudet på knäna.
Tårarna rinner nedför kinderna,kroppen skakar.
Tankarna är dumma.
Jag får inte finnas
Jag är dum i huvudet
Jag är värdelös
Jag förstår ingenting.
Min mage,bröst är fula.
Mina ben ser ut som en bunt svullna bratwurst korvar.
Hon ber vädjande till Gud att hon skall få försvinna från jordens yta.
Hon hatar sig själv.
Hänger inte med i skolan,kan inte lära sig någonting.
Varför föddes jag till livet frågar hon Gud.
En annan stund så leker hon med sina kompisar.Hon har fantasi och är kreativ.
Hon har många som tycker om henne.
Ändå blir tankarna så hemska ibland.
Leken hjälper henne att glömma sig själv och andas ut????????????