Det var 10 år sedan.Jag var djupt deprimerad.Tyckte inte om mig någonstans.
Varken insidan eller utsidan.Jag gnällde inom mig varje stund.Tyckte jag var tjock och fet,allt på mig var fult och inte tala om min stora tjocka näsa.
Under en natt när jag låg och sov,var det en röst i drömmen som talade till mig.
Maria,skärp dig.Du duger precis som du är.och Maria du har ju sagt att du älskar din Farmor.Du tyckte ju hon var vacker.Du vet att du är lik henne väldigt väl.
När jag vaknade denna morgon,kändes drömmen så klar och tydlig.Jag kom ihåg vartenda ord.
Det sista rösten hade sagt,var Maria var stolt för den du är och res på dig.
Nu är det så att min kära farmor Margit var det största jag hade .Jag älskade henne högt.Hon var min trygghet i Värmland och står för mycket glädje i mitt liv och med henne finns många vackra minnen.
I skogen vid granarna och björkarna vid hennes gula hus bland alla hallonen och all varm kärlek????????????
Denna dröm plockar jag fram ibland när jag vissa dagar känner mig ynklig☺och självkänslan är fattig