Tänker på alla känslor som trycks bort för oss människor.
Kan vara att fastna framför en film
Träna för mycket eller som jag gjorde förr.Jag åt på mina känslor,för att döva dem.
Tryckte undan de med mat,mackor,bakelser och godis.
Lärde mig självmedecinera mig på detta sätt i tidig pubertet och utvecklade en ätstörning.
Precis när jag åt på det där söta,lindrades ångesten ganska mycket.
Efteråt kom tjock ångesten och då åt jag ännu mera.
Det är inte lätt att vara en liten tjej,eller tonåring när man vill äta mycket och formerna vidgar sig.
Det pumpas ut i reklam hur alla skall se ut.kommer man utanför de ramarna,känner man sig ful.
Haft ett helt liv fullt med bantning och dieter.Har idag äntligen funnit mitt sätt att leva på.
Det viktigaste som jag förstått är att bakom mitt matmissbruk ligger något som behöver tas hand om.
Maten är bara ett symtom,precis som alla andra missbruk.
Vi behöver leta inom oss vad som gått fel och sen arbeta med oss själva från grunden.
Jag är tacksam att jag funnit mina gömmor
Att jag är öppen för mig själv
Och kan arbeta för ett friskare och sundare Maria utan massor av dieter och förnekelser????????????