Jag hade en vän.Han var min konfirmationspastor.Jag lärde känna honom som 13 åring.Han var så snäll.Han gick bredvid mig längs livet.När jag var sjuk kom han och hälsade på mig,spelade ingen roll vilken tid på dygnet det var.Han tog med mig och min son till Koviken,bastubad och sim vid Mälaren.
När jag hade problem fick jag berätta om tankarna som uppfyllde mig.Han var tålmodig och kunde berätta paralleler om någon annan,så jag kände mig inte ensam.Min vän och hans frus dörr stod alltid öppna.
De var fina.
När han låg mot slutet och jag var och hälsade på sa jag till honom.
Erland du är som en fågelmamma,fast du är en man.Du har tagit mig under dina vingar och alltid beskyddat mig.
Han svarade med stark stämma.
Morris du kommer alltid vara under mina vingar.
Erland jag är tacksam för din vänskap och att jag lärde känna dig.
Jag saknar dig❤❤❤