Min barndom var ibland väldigt jobbig,särskilt i puberteten.
Med ångest och depression och ofta självhat till mig själv.
Men på sommar loven for vi alltid till Värmland till min älskade farmor.
Hon tog mot oss med kärlek.
Hon hade grått hår,stora armar,ett förkläde på.
Det fanns polkagrisar i hennes kylskåp och även honungskarameller.
Ofta bakade hon goda saker,eller plockade smultron till oss barn.
Hon visslade på ett speciellt sätt och satt varje dag vid sin stora vävstol och gjorde fina dukar eller gardiner.
Hon var bara kärlek för mig och hon hade ett gott hjärta helt ut.
Hos min farmor var min bror,kusiner och faster.
Vi barn lekte från det vi gick upp och tills vi gick och lade oss.
Vi byggde kojor,lekte tjuv och polis i ladugården.
Vi lekte cirkus,med dockor och mjölkade kor.
Varje dag fick vi skjuts till badet,i vattnet älskade vi att vara.
Jag slappnade av vid Värmlands skogar och glömde bort mina problem.
Jag njöt av sommaren,leken och alla bär????????????????????