Idag är ångesten nte min vän.just nu tycker jag illa om den.
Förstår vad den vill säga
-Morris var stilla.
Febern hindrar mig att springa iväg på svaga ben.
Försöker att andas,och se till det lilla.
Vad som är här idag och inte hela Morris livs karta på en å samma sekund.
Har mycket att planera och stå i mitt liv.
Men idag räcker sängläge här hemma vid.
Att jag har så svårt att lära mig att leva en stund i taget
Och inte lösa världens problem just idager.
Jag andas och tänker att det är ok att vara trött,denna sommar har haft många ljuva stunder,men vart som att springa ett marathonlopp med för få vilostunder????????????